Idag drog jag ut på lilla passet, 5,3 km. Den decimalen är viktigt eftersom all fysisk impuls infann sig MOTVILLIGT. Alltså fem komma tre km. Inte fem blankt. Ok?
Jag mådde som ett gammalt kraftverk.
"-Var fan e glöden, kom igen för fan!! Putain de merde!!" Den tanken blev mitt mantra i början av passet. Tungt o gammalt kött i nya skor. Men efter ett tag infann sig positiva tankar och framtidstro. Mot slutet såg jag maskinbenen i nygammal dager och slutsummeringen...lyder...såå jävla skönt det är att springa igen:)
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Love comments